Jag befinner mig någonstans på gränsen, vart ska jag ta vägen? Vad ska jag tro på? Jag börjar känna mig lite ledsen och jag hoppas att rösterna försvinner snart. Hurdan är världen egentligen? Är världen snäll som jag hoppas på? Jag har verkligen isolerat mig på sistone men jag ska försöka komma ut lite mer och se mig omkring. Mitt första steg jag har tagit är att jag är mer noggrann med att ta mina mediciner och jag har varit och tagit litiumprover några gånger (plus andra prover).
Men ärligt talat, hur kunde det bli såhär? Hur kan jag ha gått omkring med röster i huvudet i flera års tid? Och att det bara fortsätter? Hur blir det så egentligen? Jag vill bara bli av med rösterna nu gärna tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar